En samlares dilemma
Det är antagligen en överlevnadsinstinkt att vara en samlare. För tänk om prylen man väljer att slänga bort kommer att behövas senare? Man tänker på att man kanske kommer flytta eller få barnbarn. Kanske återuppta en hobby som lagts på hyllan.
Det blir trångt när barnens övergivna leksaker samsas med våra egna gamla skolböcker, undanställda prydnadsföremål och möbler. Men man tänker att det kan vara bra att ha. Eller så går det helt enkelt inte att slänga. Affektionsvärde är ett ord som dyker upp när man samlar. Inte kan man slänga mammas gamla dockvagn, och den fina dockan med porslinshuvud?
När man plötsligt får behov av en flygel
Ibland får man ett helt möblemang att ta hand om, utan att behöva det just nu. Kanhända kommer man över en flygel för en bråkdel av dess värde. Förvaringen blir helt klart ett problem. Tur då att man kan magasinera – förvara någon annanstans – tills det är dags. Som när man går i pension och man kan plocka fram golfklubborna igen. Som när barnen flugit ut och rummen blir tillgängliga som gästrum, tv-rum och arbetsrum. Eller när man köpt sitt drömhus och helt plötsligt sitter där i behov av en flygel, i sitt stora vardagsrum.
Saker kan vara skrymmande både fysiskt och i ens sinne
Kanske förstår man när åren gått och man nästan glömt sina magasinerade prylar, att de faktiskt går att leva utan. Den känslan är troligtvis något angenämare än den känsla som uppstår om man upptäcker detsamma, men att man ändå under åren låtit dessa skrymmande prylar och pinaler ta plats – i garderober och i ens sinne.
Ett bra alternativ om man behöver storage i Uppsala är Flyttharry. Oavsett om man plötsligt behöver sina samlingar eller om man kommer på att de är onödiga och vill sälja dem, så kommer de bara att finnas där – färdiga att hämtas ut.
