Vad är pfas och varför pratar alla om det?

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, förkortat Pfas, har på kort tid gått från att vara ett okänt kemiskt begrepp till att bli en fråga som berör dricksvatten, mat, arbetsmiljö och vardagsprodukter. Begrepp som evighetskemikalier dyker upp i medier, och många undrar vad som faktiskt gäller. Hur farliga är ämnena? Var finns de? Och vad kan verksamheter göra för att minska riskerna och uppfylla lagkrav?

Den här artikeln ger en tydlig genomgång av vad Pfas är, varför ämnena är så svårhanterliga och hur provtagning och analys kan hjälpa både företag och offentliga verksamheter att få kontroll över situationen.

Vad är pfas egenskaper, källor och risker

Pfas är en stor grupp syntetiska organiska ämnen där kolkedjan är helt eller delvis fluorerad. Bindningen mellan kol och fluor är mycket stark. Det gör ämnena kemiskt stabila, värmetåliga och vatten- och fettavvisande. Just dessa egenskaper är orsaken till att de används i så många produkter och samtidigt anledningen till att de kallas evighetskemikalier.

En kort, praktisk definition kan formuleras så här:

Pfas är en grupp extremt svårnedbrytbara, fluorerade organiska ämnen som används för att ge produkter vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. De sprids lätt i miljön, ansamlas i mark, vatten och levande organismer och kopplas till flera negativa hälsoeffekter.

Vanliga källor till Pfas är:

– Brandsläckningsskum, särskilt äldre skumtyper för bränder i flyg- och oljeindustrin
– Textilier med vatten- och smutsavvisande behandling, till exempel ytterkläder, möbeltyger och mattor
– Livsmedelsförpackningar med fettavvisande yta, som vissa pappers- och kartongmaterial
– Non-stick-beläggningar på kokkärl och köksutrustning
– Vissa kosmetiska produkter, rengöringsmedel och industrikemikalier

När dessa produkter tillverkas, används eller kasseras kan Pfas läcka ut i avloppsvatten, dagvatten och mark. Ämnena bryts nästan inte ned alls i miljön, utan kan transporteras långa sträckor i vatten och spridas från punktkällor till omgivande områden.

Forskning och myndighetsrapporter kopplar exponering för vissa Pfas-ämnen till bland annat:

– Försämrat immunsystem, särskilt hos barn
– Påverkan på lever och fettomsättning
– Hormonstörande effekter
– Ökad risk för vissa cancerformer

Läget är komplext eftersom Pfas omfattar tusentals olika ämnen med varierande egenskaper. Reglering och gränsvärden uppdateras därför löpande i takt med ny kunskap.

Var finns pfas i sverige dricksvatten, mark och verksamheter

I Sverige har de senaste årens uppmärksamhet kring Pfas framför allt handlat om dricksvatten och förorenad mark. Kartläggningar visar att förhöjda halter ofta återfinns i närheten av:

– Flygplatser där brandskum använts vid övningar eller insatser
– Brandövningsplatser och räddningstjänstens träningsområden
– Industriområden där Pfas ingått i processkemikalier eller ytbehandling
– Avloppsreningsverk och deponier som tar emot blandat avfall

När Pfas når grundvatten kan ämnena spridas till vattentäkter. Vattenverken har i dag skärpta krav och riktvärden från Livsmedelsverket, vilket har lett till omfattande provtagning och i vissa fall kostsamma åtgärder, som installation av avancerade filter eller avstängning av brunnar.

Även jordbruket påverkas när bevattningsvatten eller slam från reningsverk innehåller Pfas. Ämnena kan tas upp av grödor eller ansamlas i marken över tid. För livsmedelsproducenter innebär det ett ökat behov av kontroll och dokumentation.

Många verksamheter behöver därför ställa sig några centrala frågor:

– Finns historisk eller pågående användning av brandsläckningsskum på området?
– Har Pfas ingått i processer, ytbehandling eller rengöringsmedel?
– Finns det utfyllnadsmassor, gamla deponier eller slamdeponier i anslutning till fastigheten?

Svarar man ja på någon av dessa punkter är nästa steg oftast en strukturerad riskbedömning följd av provtagning av mark, grundvatten eller ytvatten.

Provtagning, analys och vägen mot säkrare beslut

Eftersom Pfas förekommer i mycket låga halter och samtidigt i många olika varianter kräver analyserna stor noggrannhet. Små misstag i provtagningen kan ge felaktiga resultat. Vanliga källor till kontaminering är till exempel vissa typer av provflaskor, skyddskläder, tejp eller plastmaterial som själva innehåller fluorerade ämnen.

En robust provtagningsplan innehåller bland annat:

– Tydligt syfte: exempelvis utredning av föroreningskällor, status inför fastighetsöverlåtelse eller uppföljning efter sanering
– Val av provpunkter baserat på kända eller misstänkta källor samt hydrogeologiska förhållanden
– Rätt typ av provkärl och konservering, anpassat till aktuella Pfas-metoder
– Fältblanker och dubbletter för att upptäcka eventuell kontaminering eller variation

Efter analysen gäller det att tolka resultaten i relation till gällande riktvärden och rekommendationer. För dricksvatten finns gränsvärden för summan av utvalda Pfas-ämnen. För mark och grundvatten används ofta Naturvårdsverkets riktvärden som stöd, tillsammans med en platsbunden riskbedömning.

När förhöjda halter påträffas kan åtgärderna variera:

– Övervakning och upprepad provtagning för att följa utvecklingen
– Tekniska lösningar som kolfilter eller jonbytare för vattenbehandling
– Schaktning eller inneslutning av förorenade jordmassor
– Förändrade rutiner i pågående verksamheter för att stoppa fortsatt spridning

Eftersom både regleringen och den tekniska utvecklingen går snabbt vinner många verksamheter på att arbeta tillsammans med en erfaren, oberoende laboratoriepartner. Då blir det lättare att välja rätt analysmetod, undvika vanliga fallgropar och få beslutsunderlag som håller juridiskt och tekniskt.

För organisationer som behöver pålitlig Pfas-analys, vägledning kring provtagning och stöd i tolkning av resultat kan ett etablerat laboratorium som aklab vara en viktig samarbetspartner.